Den frikände C J Hopkins med sin översättare (till vänster) och sin försvarsadvokat Friedemann Däblitz (till höger). Bild: Aya Velázquez
Den 23 januari hölls rättegången mot den kände amerikanske satirikern och författaren C J Hopkins i Amtsgericht Berlin-Tiergarten. Hopkins är en av många som kritiserat den tyska coronapolitiken, och som de senaste månaderna fått stå framför skranket i tysk domstol för sin protest. I Hopkins fall gällde åtalet ”spridningen av författningsfientliga symboler”. Som många andra har han jämfört vaccinationsplikt, mundskyddstvång och utegångsförbud med Hitlertysklands totalitarism och använt sig av nazitidens mest kända symbol som illustration. I Hopkins fall slutade åtalet med ett frikännande, men alla har inte haft samma tur.
Journalisten Aya Velázquez, som har dokumenterat rättegången mot Hopkins på sin Substack, blev själv fälld av samma domstol i Berlin, för en post hon delat via Telegram. I en diskussion med en annan kritiker av coronapolitiken, om huruvida ”finansfilantropen” George Soros kunde betecknas som ”den enda vänster-miljardären”, hade Velázquez delat länken till en Youtube-film med en sekvens ur en intervju där Soros berättar om hur han överlevt nazismen. På Youtube hade filmen titeln ”George Soros felt no guilt when Nazis took Jews in his homeland“ och dess YouTube-Thumbnail visade ett porträtt av Soros, ett hakkors och en Davidsstjärna. Velázquez påminner om att det är tillåtet i Tyskland att använda sig av symboler från Hitlertyskland i historieberättande texter, och som i Hopkins fall, i satir. Att båda ändå åtalats och att hon fällts tolkar hon som ett missbruk av rättsapparaten i försök att skrämma systemkritiker.
Folkets Radio publicerar här en översättning av C J Hopkins försvarstal:
Berlins Distriktsdomstol, 23 januari 2024:
Mitt namn är CJ Hopkins. Jag är amerikansk dramatiker, författare och politisk satiriker. Mina pjäser har satts upp och kritikerrosats internationellt. Min politiska satir och mina politiska kommentarer läses av hundratusentals människor över hela världen. För 20 år sedan lämnade jag mitt eget land på grund av den fascistiska stämning som hade fått USA i sitt grepp. Det var den tid när USA invaderade Irak, ett aggressionskrig baserat på lögner som spreds av mitt lands ledning. Jag emigrerade till Tyskland och skapade ett nytt liv här i Berlin, eftersom jag trodde att Tyskland, med tanke på landets historia, vore den sista platsen på jorden att befatta sig med någon form av totalitarism igen.
Gudarna har en underlig känsla för det humoristiska. Den senaste veckan har tusentals människor varit ute på gatorna över hela Tyskland och protesterat mot fascism, skallande ”aldrig igen är nu.” [i] Många av dessa människor var under de senaste tre åren, 2020 till 2023, upptagna med att blint lyda order. De upprepade officiell propaganda och smutskastade alla som hade mage att ifrågasätta regeringens grundlagsstridiga och auktoritära åtgärder under den så kallade Covid-pandemin. Många av dessa människor, de som stöder palestiniernas rättigheter, är chockade över att den nya form av totalitarism som de hjälpte till att införa nu används mot dem.
Och här befinner jag mig nu, i en domstol i Berlin, anklagad för att sprida pro-nazistisk propaganda i två tweets om ansiktsmasktvång. De tyska myndigheterna har sett till så att jag blivit censurerad på internet och har saboterat mitt rykte och mina inkomstmöjligheter som författare. En av mina böcker har tagits bort av Amazon i Tyskland. Allt detta för att jag kritiserade de tyska myndigheterna, för att jag gjorde narr av ett av deras påbud, för att jag exponerade en av deras lögner.
Twitterinläggen Hopkins åtalats för – hakkorsen lyser genom munskydden
Denna situation vore komisk på gränsen till det absurda om den inte var så galet frustrerande. Jag har svårt att sätta ord på hur kränkande det är att tvingas sitta här och förklara mitt motstånd mot fascism. I över trettio år har jag skrivit och talat emot fascism, auktoritarianism, totalitarism osv. Vem som helst kan på ett par minuter göra en internetsökning, hitta mina böcker, läsa recensionerna av mina pjäser, läsa mina texter och begripa vem jag är samt vilka mina politiska åsikter är. Ändå anklagas jag av de tyska myndigheterna för att sprida pro-nazistisk propaganda. Jag anklagas för detta eftersom jag postade två tweets som utmanade det officiella Covid-narrativet och jämförde den nya, tidiga formen av totalitarism som det narrativet har fört med sig – det så kallade ”nya normala” – med Nazityskland.
Låt mig vara mycket tydlig. I dessa två tweets och i de texter jag skrivit mellan 2020 och 2022 samt i mina nuvarande texter har jag faktiskt jämfört uppkomsten av denna nya form av totalitarism med uppkomsten av den mest kända totalitarismen under 1900-talet, det vill säga den i Nazityskland. Jag har gjort denna jämförelse och analyserat likheter och skillnader mellan dessa två former av totalitarism om och om igen. Och jag kommer att fortsätta göra det. Jag kommer att fortsätta att analysera och försöka förklara denna nya, framväxande form av totalitarism, fortsätta att stå emot den och varna mina läsare för den.
De två tweets som detta handlar om illustrerar ett hakkors täckt av en av de medicinska ansiktsmasker som alla tvingades bära utanför hemmet från 2020 till 2022. De utgör omslaget till min bok. Det budskap som förmedlas av detta konstverk kan inte misstolkas. I Nazityskland var hakkorset symbolen för konformitet med den officiella ideologin. Från 2020 till 2022 fungerade maskerna som symbol för konformitet med en ny officiell ideologi. Det var deras syfte. Deras syfte var att framtvinga efterlevnad av regeringsdekret och konformitet med det officiella Covid-pandeminarrativet, varav det mesta nu har visat sig vara propaganda och lögn.
Masktvång fungerar inte mot luftburna virus. Det har medicinska experter känt till i flera årtionden innan våren 2020. Det har nu bevisats för alla och erkänts av medicinska experter igen. Vetenskapen bakom masktvång ändrades inte plötsligt i mars 2020. Den officiella berättelsen ändrades. Den officiella ideologin ändrades. Den officiella ”verkligheten” ändrades. Karl Lauterbach hade helt rätt när han sa: ”Maskerna skickar alltid ut en signal.” Signalen de sände ut från 2020 till 2022 var: ”Jag anpassar mig. Jag ställer inga frågor. Jag lyder order.”
Så fungerar inte demokratiska samhällen. Så fungerar totalitära system.
Totalitarism finns i många former, men de delar alla gemensamma kännetecken.
- Att tvinga människor att bära symboler som visar att de anpassar sig till den officiella ideologin är utmärkande för totalitära system.
- Att förklara ”undantagstillstånd” och upphäva konstitutionella rättigheter utan någon rättfärdig anledning är utmärkande för totalitära system.
- Att förbjuda protester mot regeringsdekret är utmärkande för totalitära system.
- Att överösa allmänheten med lögn och propaganda utformad för att skrämma människor till blind lydnad är utmärkande för totalitära system.
- Att segregera samhällen är utmärkande för totalitära system.
- Att censurera avvikande åsikter är utmärkande för totalitarism.
- Att beröva människor sina jobb för att de vägrar ansluta sig till officiell ideologi är utmärkande för totalitära system.
- Att framkalla masshat mot en ”syndabock” är utmärkande för totalitarism.
- Att smutskasta de som framför kritik mot den officiella ideologin är utmärkande för totalitära system.
- Att använda lagen för att straffa dissidenter och göra avskräckande exempel av kritiker är utmärkande för totalitarism.
Jag har dokumenterat hur dessa olika kännetecken hos totalitarism uppstått i samhällen över hela Västvärlden – inklusive Tyskland – sedan mars 2020. Jag kommer att fortsätta göra det. Jag kommer att fortsätta att varna läsare för denna nya, framväxande form av totalitarism och försöka genomlysa den och motverka den. Jag kommer att jämföra denna nya form av totalitarism med tidigare former av totalitarism, och specifikt med Nazityskland, där det är lämpligt och bidrar till vår förståelse av aktuella händelser. Det är mitt jobb som politisk satiriker, kommentator och författare, och min plikt som människa.
De tyska myndigheterna kan straffa mig för det. Det har ni makten att göra. Ni kan göra ett exempel av mig. Ni kan bötfälla mig. Ni kan fängsla mig. Ni kan förbjuda mina böcker. Ni kan censurera mitt innehåll på internet, vilket ni har gjort. Ni kan förtala mig och skada mina inkomstmöjligheter och mitt rykte som författare, vilket ni har gjort. Ni kan smutskasta mig och kalla mig ”konspirationsteoretiker”, ”antivaxxare”, ”Covid-förnekare”, ”idiot” och ”extremist”, vilket ni har gjort. Ni kan tvinga mig till domstol och få mig att sitta här, i Tyskland, framför min judiska fru, och förneka att jag är en antisemit som vill relativisera Förintelsen. Ni har makten att göra allt detta.
Men jag hoppas att ni åtminstone är ärliga nog att erkänna detta för vad det egentligen är och inte gömma er bakom falska anklagelser om att jag på något sätt skulle stödja nazisterna genom att jämföra uppkomsten av en ny form av totalitarism med uppkomsten av ett tidigare totalitärt system, ett system som tog över och slutligen förstörde detta land under 1900-talet, och mördade miljoner i processen. Detta eftersom alltför få tyskar hade modet att stå upp och motsätta sig det när det först började. Jag hoppas att ni åtminstone är tillräckligt ärliga att sluta låtsas som om ni faktiskt tror att jag sprider pro-nazistisk propaganda, när ni mycket väl vet att det inte är det jag gör.
Ingen med ett uns av fattningsförmåga tror att det är det jag gör. Ingen med en gnutta förnuft inbillar sig att det är vad mina tweets 2022 handlade om. Varje journalist som har bevakat mitt fall, alla i denna rättssal, förstår vad detta åtal egentligen handlar om. Det handlar inte om att straffa personer som sprider pro-nazistisk propaganda. Det handlar om att straffa kritiska röster och göra exempel av dissidenter för att skrämma andra till tystnad.
Så fungerar inte demokratiska nationer. Så fungerar totalitära system.
Det jag hoppas ännu mer är att denna domstol kommer att sätta stopp för det pågående åtalet, tillämpa lagen rättssäkert och inte tillåta att den används som förevändning att straffa människor som jag som kritiserar regeringspåbud, människor som avslöjar regeringstjänstemäns lögner, människor som vägrar förneka fakta, som vägrar utföra absurda lydnadsritualer på kommando, som vägrar att oreflekterat följa order.
Detta eftersom denna fråga är mycket större och viktigare än mitt lilla ”tweet”-fall.
Vi står, än en gång, vid ett vägskäl. Inte bara här i Tyskland, utan över hela Västvärlden. Människor blev lite galna, lite fascistiska, under den så kallade Covid-pandemin. Och nu befinner vi oss här. Det finns ett vägskäl framför oss. Vi måste välja … du, jag, vi alla. En väg leder tillbaka till rättssamhället, till demokratiska principer. Den andra vägen leder oss i auktoritär riktning, till samhällen där myndigheter styr via påbud och våld, och ändrar lagen utefter sitt eget gottfinnande, dikterar vad som är och inte är verklighet, och missbrukar sin makt för att tysta alla som inte håller med.
Det är vägen mot totalitarism. Vi har vandrat den vägen förut. Snälla, låt oss inte göra om det misstaget igen.
/CJ Hopkins, satiriker och författare
[i] Hopkins syftar här på demonstrationerna mot det tyska partiet Alternative für Deutschland (AfD) i mitten av januari 2024. Dessa hade utlösts av en artikel av faktagranskningsportalen Correctiv.de, där portalen informerade om ett förment hemligt AfD-möte i Potsdam utanför Berlin, ”knappt åtta kilometer från huset för Wannseekonferensen där nazisterna koordinerade judarnas systematiska förintelse”, som författarteamet förtydligade. Enligt Correctiv syftade mötet till att tillsammans med en känd högerextremist planera för ”remigrationen” av människor med migrationsbakgrund vid en eventuell valseger. Artikeln föranledde representanter för de andra politiska partierna, men även fackföreningar, Bundesligaklubbar och diverse intresseföreningar att kalla sina medlemmar till protester mot partiet. Demonstrationerna inleddes den 14 januari i Potsdam under närvaro av stadens borgmästare, bundeskansler Olaf Scholz (socialdemokrat) och utrikesministern Annalena Baerbock (miljöpartist), som iklädda vinröda sjalar med texten ”Potsdam bekänner färg”, tog avstånd från ”den gamla och den nya fascismen”, som Baerbock förklarade för media. Protesterna spred sig de följande dagarna till andra tyska städer, där demonstranter började kräva ett partiförbud. Media publicerades opinionsundersökningar om ämnet och kända tyskars argument för respektive emot förbudet. Enligt Bildzeitung var 44,9% av tyskarna för ett förbud, 42 % emot och 13,1 % hade inget svar. AfDs partiordförande Alice Weidel i sin tur, beskrev mötet i Potsdam på en presskonferens om anklagelserna som en privat sammankomst där inte bara AfD-medlemmar utan även kristdemokrater hade deltagit och påminde om att partiets strategier lades fast på partidagar och i partiets valprogram, inte på hemliga sammankomster.
