Orädd och oberoende journalistik.

Skapandet av fenomenet Greta

 

Den fulaste formen av åsiktspåverkan kanske är den att nyttja människors innerliga önskan om att förändra världen till det bättre, och använda dem som verktyg för sin egen egoistiska agenda.

 

Och det är exakt vad man har gjort. I The Construction of Greta Thunberg: The Political Economy of the Non Profit Industrial Complex blottlägger journalisten Cory Morningstar de mekanismer och manipulationer som möjliggör för en maktfullkomlig minoritet att fortsätta exploatera både mänskligheten och planeten.

 

Corys Morningstars bok handlar inte om Greta. Det är mer en stilstudie av arbetsmetoder, aktörer och samverkansformer som används av världens mäktigaste.

Jag har varit den första att gå i Gretas försvar, stått utanför rådhuset tillsammans med Fridays for Future, We don’t have Time och Extinction Rebellion. Den digitala kursen Planetary boundaries and Human Opportunities hos Stockholm Recilience center engagerade mig så till den grad att jag skrev ihop en namninsamling om att media måste ta miljökrisen på allvar. Men varför svarade aldrig Johan Rockström, dåvarande chef för Stockholm Resilience Center och föreläsare på kursen, på frågorna jag ställde om ekonomisk tillväxt och planetära gränser? Vad är logiken att inte begränsa (boundaries) ekonomisk tillväxt när det finns en så uppenbar koppling mellan överexploatering och exponentiell ekonomisk tillväxt? Eller frågorna om hur maten produceras? Att monokulturer och kemikalieindustrin är de stora bovarna i omvandlingen av landskapet som i sin tur utgör hotet mot biodiversitet. Artutrotningen är en av gränserna som är akut överskriden enligt konceptet om planetära gränser.
Såg han inte konflikterna? Han är ju trots allt agronom.

 

Sedan blev det pandemi, sa de. Det var något som skavde här också.

När jag såg reportagen med reportrar från hela världen på överbelagda italienska sjukhus, där det påstods grassera en dödlig och mycket smittsam sjukdom. Varför släpper man in reportrar där? Med närbilder på sjuka människor. Oetiskt. Och hur listigt är det att sprida sjukan till reportrarnas hemländer när de återvänder? Sedan kom snabbt covidfonden med miljardvis med euro som gick rakt in i bankirfickorna för fördelning till bolag som SAS tex. Det luktade bail out av finansbubbla lång väg.

Och så var det retoriken. Det var som ett eko från klimataktivisterna (inklusive mig, skämskudde). Vetenskapen är enig! Lyssna på experterna! Förnekare! Högerextremister! Och solidariskt var att avstå. Det var nog då jag radikaliserades, som MSB uttrycker det om konspirationsteoretiker.

När Hertzog med bild fanns med på sida 1 i Corys bok, blev jag nyfiken. Inte det vanligaste efternamnet. Var det inte den snubben som gjorde en vänförfrågan på ansiktsboken i samband med den där namnlistan jag skrev ihop? Vad märkligt. Så jag läste och föll från den höga piedestal varifrån jag skambelagt mig själv o andra för hur vi levde och sabbade klimatet. Rättfärdigheten smälte bort. Tack Cory Morningstar!

The Manufacturing of Greta gör det smärtsamt tydligt vilka enorma resurser som läggs på att kontrollera hur vi tänker, agerar och kanske främst känner. Att vi är rädda. Det är en oantastlig dokumentation av vilka aktörerna är, vilka track records de har och hur de samverkar. Hur de kontrollerar narrativet, berättelsen. Manufacturing conscent.

Med övertygelse visar Cory Morningstar att de så kallade lösningarna i Agenda2030 inte alls levererar det de påstår sig göra, minskad fattigdom, biologisk mångfald och räddat klimat. Hon sätter strålkastaren på, de återkommande, arbetsmetoderna för att skapa opinion (conscent) för en samhällsutveckling varje empatisk människa annars skulle tvärvägra.

NGO:er beskriver sig själva som politiskt obundna, utan vinstintresse lägger de massor av lobbyarbete och reklam på att skapa en bättre värld. Är de inte mer att likna vid trojanska hästar, gåvor till oss vi borde lämna oöppnade? We don’t have time, 350.org, Fridays for future? Extinction Rebellion, känns de igen? Vad gömmer de i sin mage? Och varför är det så många investeringsexperter i ”personalstyrkan”? Och även om de tigger pengar i insamlingar så kommer det ytterligare finansiering någonstans ifrån. Vem? Morningstar har gjort hästjobbet åt oss.

Alla som arbetat i föreningar eller politiska partier vet hur tungrott det kan vara att få media och beslutsfattare att uppmärksamma den frågan man arbetar med. Greta däremot, hon hade räkmacka rakt in i örnnästet, till de allra mäktigaste och rikaste. Och vi fick se det i feta rubriker varje gång. Hur lyckades hon? Är hon ett kommunikationssnille utan dess like? 15-åring med autism? Hm, vänta nu. Om det låter för bra för att vara sant är det förmodligen inte det. Cory Morningstar tar även upp fenomenet med hur kändisar används för att påverka opinionen. Min begeistring för Jane Godall har falnat, som exempel.

Och hur svårt är det inte att organisera vuxna för att arbeta för en gemensam sak? Att starta en grupp på facebook går bra, men sedan? Trögt o tungrott som bara den och man uppslukas snart av stadgar, mötesprotokoll och interndemokratiska frågor. Men barn, utan livserfarenhet och utbildningar i statsvetenskap eller juridik, de lyckas organisera sig globalt och klimatstrejka hux flux, jättemånga samtidigt. Och nu har tusentals barn över hela världen gjort gemensam sak och stämt sina regeringar för bristande klimatpolitik. Så lätt det verkar. Finns det möjligen professionella hjälpande händer där någonstans i bakgrunden? Och är det verkligen de ungas livskvalitet dessa händer har för avsikt att hjälpa? Hur många av dessa barn och ungdomar förstår konsekvenserna av derivathandel på deras beteende, sina biometriska data? Den fjärde industrirevolutionen är en viktig del av Agenda2030. Att göra ALLT till en marknad på blockchain. Hur det har en temperatursänkande effekt är FN och WEF, som sedan 2019 jobbar i partnerskap, oss skyldiga svaret på fortfarande. Även detta blottlägger Cory Morningstar i sin rapport.

Ska man klaga på nåt i Corys skrivande är det omfattningen. Det är 2 volymer och flera kapitel och är lite svårt att hålla reda på var man är om man läser på hemsidan. Det går så klart att skaffa boken, så är det problemet avhjälpt. Gör ett inköpsförslag till biblioteket.

Att läsa The Manufacturing of Greta Thunberg – for Consent: The Political Economy of the Non Profit Industrial Complex, är en bra utgångspunkt för att lära sig hur vi kan skapa en bättre framtid för oss alla.

 

The Manufacturing of Greta Thunberg – for Consent: The Political Economy of the Non-Profit Industrial Complex [ACT I]

Man kan följa Cory Morningstar på twitter:@elleprovocateur och prenumerera på nyhetsbrev från wrongkindofgreen.org

From the Non-Profit Industrial Complex with Love | The Art of Annihilation

/Ann Green

Dela detta avsnitt!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Bli notifierad när vi släpper ett nytt avsnitt!

Titta även på:

Folkets Radio

Längtan efter ett liv i frihet

Gita Minou hade fyllt 60 och var svårt sjuk och utbränd, när hon bestämde sig för att flytta ut i skogen. I dag, några år

Folkets Radio

Vem tar ansvar för vaccinets offer?

Livet innan sprutan: Karin Albinsson och Carina Hellstrand     Trots att rekordmånga drabbats av allvarliga och bestående hälsoproblem efter vaccinet mot covid-19 är detta

Stöd Folkets Radio direkt genom Swish till: 123 405 89 39