För poddavsnittet ”Professorn och konspirationsteoretikern” ställde jag några frågor till Forskning & Framsteg, som ett svar på kritik tidskriften riktat mot Folkets Radio. Här är samtliga frågorna samt svaren från Forskning & Framsteg.
1. Folkets Radios frågor till chefredaktör Jonas Mattsson
Jag är reporter och producent för Folkets Radio
och har några frågor som gäller Forskning & Framstegs journalistik.
Helst skulle jag vilja ställa frågorna till dig i en bandad intervju. Alternativt att du besvarar dem i skrift.
Se mina frågor i fetstilt nedan.
Ingången i detta är den höga journalistiska nivå som Anna Davour menar präglar tidskriften F&F och vetenskapsjournalistik i allmänhet. Hon skriver bland annat att hon är ”förbryllad, över att jag inte tycks ha gjort ”det gedigna jobb som vetenskapsjournalister gör för att bedöma vilken forskning som är tillförlitlig”, samt att hon själv ”brukar vara väldigt noggrann med att fråga hur forskare har kommit fram till sina resultat.”
Det känns lite konstigt att dessa påståenden kommer från en tidskrift som publicerat denna mycket vinklade artikel:
https://fof.se/artikel/ar-5g-skadligt-for-halsan/
Här återges ju endast en (1) forskares bild av frågan.
1, Varför ställs inte någon kritisk fråga vilket vore relevant med tanke på att Maria Feychting är hårt kritiserad för sin vinklade syn på risker med strålning, för påstådd manipulation av forskning, för att hon utpekats som jävig då hon är medlem i ICNIRP och får forskningsmedel från Ericsson och Telia?
Hon motsägs av 260 andra vetenskapsmän verksamma inom forskningsområdet risker med strålning från trådlös teknik som konstaterar att allt mer forskning visar skadliga effekter under de referensvärden som Maria Feychting genom sitt medlemsskap i ICNIRP varit med om att fastställa och som hon hävdar skulle skydda mot alla skadliga effekter. Se emfscientist.org
2, Är det inte i högsta grad oegentligt att inte redovisa Maria Feychtings intressekonflikter (koppling telekombolag och ICNIRP) samt att en majoritet av forskarna verksamma på området inte delar hennes uppfattning?
mRNA-VACCINERNA
Jag kan inte se att F&F bemödat sig om att intervjua en enda kritiker av tidernas största vaccinationskampanj, trots att detta experimentella vaccin genererat i särklass flest anmälningar om misstänkta allvarliga biverkningar i historien.
3, Har några sådana intervjuer gjorts av F&F?
4, Sedan undrar jag hur F&F bedömer att det påverkar tolkningen av officiellt redovisad mRNA-vaccin-effekt mot t ex smitta, svår sjukdom och död i covid-19 när myndigheter och studier regelmässigt först räknar bort alla utfallen hos gruppen vaccinerade mellan spruta 1 och ända till 2 veckor efter spruta 2 (även vid mätning av boostersprutor görs liknande överföringar av utfall) och dessutom för över alla dessa, ofta mer riskutsatta, utfall till gruppen man kallar ovaccinerade?
5, På vilket sätt har F&F uppmärksammat detta sätt att redovisa på och vad det får för implikationer?
6, Hur har F&F förhållit sig till kritiken att man från myndighetshåll vilseleder människor, genom att tillämpa en orimlig definition på vaccinerade/ovaccinerade?
7, Och när det gäller de kliniska prövningarna av de nya vaccinerna, på vilket sätt att har F&F uppmärksammat bristen på underlag för riskbedömningen som gjorts gällande gravida, ammande och individer med autoimmuna sjukdomar?
I denna artikel https://fof.se/artikel/de-kallar-sig-skeptiker/
jämställs människor som är skeptiska till vacciner med människor som tror att jorden är platt!
8, Hur tror du det känns för någon som blivit allvarligt sjuk efter sprutorna, och som är skeptiskt till att ta fler, att jämföras med en plattjordare?
9, Har man inte en skyldighet som populärvetenskaplig tidskrift att ta kritik mot konsensusuppfattningar från forskare, läkare och experter seriöst, och försöka fördjupa sig i ämnet innan man avfärdar kritik mot en ”vetenskaplig konsensus” speciellt när det gäller de faktorer som styr ett komplext system eller helt nya medicinska behandlingskoncept som avses att ges till friska människor?
10, Har F&F för övrigt publicerat en enda artikel där ni undersöker och kartlägger jävsförhållanden mellan mäktiga industriintressen och tillsynsmyndigheter som exempelvis Läkemedelsverket och Strålsäkerhetsmyndigheten?
11, Den typen av undersökande journalistik borde väl vara en vetenskaplig tidskrifts signum?
FALSK BALANS.
Att avfärda kritik från seriösa erfarna källor med det nya begreppet falsk balans genom att hänvisa till en vetenskaplig konsensusuppfattning är ett ganska ovetenskapligt förhållningssätt som känns främmande för mig som grävande journalist där man bör belysa saker från olika håll och vara objektiv inte bara presentera en vinkling som påstås vara den rätta.
12, Hur ser du på begreppet falsk balans och hur det har använts för att utestänga kritiska röster inom områden där det finns väldigt mycket pengar investerade?
13, Hur ser F&F på att kritik närmast blivit tabubelagt i vissa fall och att man i media numera ofta ger sig på kritikerna för att bestraffa dem eller förminska dem som personer istället för att bemöta deras kritiska argument sakligt?
KONSPIRATIONSTEORIBEGREPPET
I flera sammanhang, artiklar och poddcast använder F&F begreppet konspirationsteori.
14, Vilka kriterier tillämpar F&F för att skilja mellan en ”teori om en konspiration”, som såväl polisutredare som undersökande journalister ofta arbetar med, och en ”konspirationsteori” i den pejorativa bemärkelsen, där det underförstås att det rör sig om en skruvad eller paranoid föreställning?
15, Hur ser F&F på kritiken att ordet konspirationsteori/konspirationsteoretiker har blivit verktyg för att marginalisera och demonisera kritik mot mäktiga intressen?
Det var de frågor jag hade. Jag ser fram emot dina svar!
Med vänlig hälsning,
Per Shapiro,
https://folketsradio.se
2. Forskning & Framstegs svar till Folkets Radio
Hej Per!
Tack för ditt mejl!
Forskning & Framsteg kan givetvis inte skriva om precis allt och jag kan inte gå in på varje detalj som du tycker att vi borde bevaka mer eller bevaka annorlunda. Vi gör ett urval av det vi bevakar utifrån läsarrelevans och kvaliteten på forskningen. Ofta väljer vi att lyfta fram forskning som visat sig gedigen och där det råder en stark konsensus. När vi presenterar preliminära resultat, mer spekulativa rön och obekräftade teorier försöker vi vara noga med att redovisa det.
Ibland granskar vi forskning där det begåtts fel eller forskning med andra brister som det finns ett allmänintresse i att lyfta fram. Vi tar också upp frågor där det finns motstridiga resultat eller perspektiv från olika forskare. I längre artiklar har vi så klart möjlighet att få med fler röster och perspektiv. I andra format, som Frågor & Svar, bygger det på att en kort fråga får ett kort svar från en enskild forskare, som vi valt ut på grund av att hen representerar välgrundad kunskap inom fältet. Även när vi ber forskare att själva skriva längre utifrån sin forskning blir det så klart vinklat utifrån deras perspektiv. Sammantaget hoppas jag dock att allt detta ger en så korrekt bild av forskningsläget som möjligt.
Angående begreppet falsk balans så vinnlägger vi oss om att två ståndpunkter som ställs mot varandra båda ska bygga på gedigen vetenskap, så att mindre underbyggda utsagor inte viktas lika tungt som mer välgrundad forskning.
Angående konspirationsteorier så finns det väl bara ett sätt att hantera dem, och det är att driva i bevis huruvida de stämmer eller inte.
Ingen är perfekt, så inte heller Forskning & Framsteg. Men det jag skissat ovan som sammanfattande svar på dina frågor beskriver hur vi strävar efter att arbeta.
Bästa hälsningar,
Jonas Mattsson
