De totalitära åtgärder som skedde i pandemibekämpningens namn väckte en motståndsrörelse, vars styrka låg i att den överbryggade sedvanliga konfliktlinjer. Den gemensamma insikten var att det uppenbarligen inte spelade roll om man bodde i Israel eller i Iran, i Ryssland eller i Kanada – man drabbades av samma typ av globalt dikterat förtryck, med masktvång, utegångsförbud och medicinsk apartheid.
I detta fanns något försonligt. I protestmanifestationerna, som i många städer samlade hundratusentals människor, deltog folk oavsett samhällsklass och politisk hemvist.
Men terrorattacken mot en israelisk musikfestival den 7 oktober förra året och det efterföljande kriget mot Gaza har splittrat denna växande rörelse. Återigen har vi hamnat i våra tilldelade skyttegravar – till höger om man stödjer Israel och till vänster om man stödjer palestinierna.
Har den anti-globalistiska och anti-teknokratiska motståndsrörelsen blivit så pass söndrad att den inte kan återhämta sig? Eller finns det en väg framåt, och i så fall hur? Om detta handlar intervjun med samtalsterapeut och författare Karin Nordlander, som har tagit fram en kurs om att undvika och överbrygga polarisering.
